Destination Scandic hotell Backadalsmotet, Göteborg, Sverige. Högst antagligen i centrum.

Ni vet känslan då man är osäker på att man tagit rätt buss.

I följande sekund gasade bussen ut på motorvägen under en vägskylt som deklarerade

”E45 Oslo 300 km”.

Norska humanistiska ungdomsföreningen Humanistisk Ungdom ordnade ett seminarium för likasinnade unga i Norden på ett konferanshotell strax utanför Göteborg 23-25.10. Protus internationella avdelning samlade ett gäng med mer eller mindre föreningsaktiva och flög dem (med Nordbuks pengar) till Göteborg. Två från svenskagruppen med dubbelt avdelningsmedlemskap åkte med för att lära sig nytt och bekanta sig med andra nordiska föreningsaktiva.

Deltagandet kunde även ses som en reaktion på det misslyckade försöket att åka till Stockholm en månad tidigare. Eller som en undercover spionageresa för att rapportera om svenskagruppens möjligheter att erövra Sverige. Allt ät relativt.

När den sista finländaren hade anlänt, imponerad av att man endast kan betala på Göteborgs stadsbussar med kort, var socialiserandet i hotellaulan i full gång. Det skulle inte vara något officiellt program fredag kväll.

Största delen av deltagarna var norska, en stor del var finländare, det fanns två islänningar, en norsk-isländsk och en dansk. Hela fredag kväll ryktades det om att det fanns svenskar bland oss. Följande dag fann vi en norrman som hade flyttat till Sverige. Inget mer.

Utdrag ur fredagsminglandet:

En finne: ”We will soon have a palaver with the Finns.”

Annan finne: ”Palaver is not an English word.”

Norrman: ”What, polar bear?”

När själva seminariet började på lördagen var det första vi gjorde att hitta på en hashtag för evenemanget. Det viktigaste först. #HumNor

Därefter gick vi rakt på sak. Humanister har en tradition att skriva manifest med jämna mellanrum som deklarerar vilka de är, hur de tänker och vad de gör. Nu skulle vi bolla idéer och kommentera skissen för manifestet 2016. Vi arbetade mest i mindre grupper och bokstavligen filade på varje mening, ordval och hur de kunde tolkas.

Alla andra förutom protuna var medlemmar av en humanistisk förening. Protu har inte skrivit under det humanistiska minimumet eftersom det skulle strida mot Protus princip om att vara religiöst obundet.

Utdrag ur dispositionen för det nordiska humanistiska manifestet 2016:

Humanister lever utan tron på gudar och andra onaturliga fenomen.

Det var intressant och kändes till och med lustigt att sitta och fila och debattera innehållet i ett humanistiskt manifest som föreningen man representerar inte ändå kommer att skriva under.

De två svenskagruppens medlemmar hade värdefull erfarenhet av att skriva manifest från april tidigare på året.

Det fanns också en tydlig vilja på föreningsnivå att verkligen exkludera människor med vissa tankesätt, vilket inte finns i Protu. I början kändes det lite främmande, varför vill man inte välkomna alla? Å andra sidan är det förståeligt för en förening med officiella åsikter och ståndpunkter, som inte Protu har. Det är hälsosamt att röra sig bland andra föreningar än sin egen.

Protu var också den enda föreningen där verksamheten kretsar kring läger och inte kring politiska kampanjer, lobbande och sekulära ceremonier som alternativ till religiösa.

Humanistisk Ungdom är intresserad av att samarbeta med också andra föreningar i Finland som finska humanistföreningen och fritänkarna (Vapaa-ajattelijat), och överhuvudtaget tillsammans med nordiska föreningar vrida och vända på humanismen tills ett bra manifest för 2016 skapas.

Mitt bland allt nytt och oprotuaktigt åt vi hela tiden, så man kände sig ändå lite hemma.

Mellan två milstolpar i den intensivaste sträckan av måltidsmaratonen höll föreningsaktiva

Arnfinn Pettersen en tankeställande föreläsning om källkritik. En välkomponerad helhet om att kolla upp fakta, guldet i att orka lyssna, fördomar, samt den värdefulla växelverkande argumentationen. Om att vara öppen för att ändra sin åsikt och att lära känna igen vilka av ens egna argument är emotionellt baserade och vilka rationellt.

Slutligen fick några finländare klaustrofobi av att vistas i samma hotell i över ett dygn, så en liten grupp flydde ut till Göteborg City för att se sig lite omkring. Det tog inte länge förrän vi hittade mera islänningar och det eskalerade genast till att djupanalysera Mumin.

Som sista programmet i seminariet presenterade Lars-Petter Helgestad Humanistisk Ungdoms historia och traditioner gällande bl.a. läger, evenemang och lokala grupper. Det sistnämnda försökte vi lära oss så mycket av som möjligt, även om de fungerar väldigt lika.

Den viktigaste anteckningen: kombinera mat med lokalgruppsträffar

I den sista smågruppsdiskussionen spårade en av grupperna ur och gick in i detalj på religions -och livsåskådningsundervisning. Gruppen råkade bestå av minst en från varje deltagande land. Som slutsats kan dras att Finland har det bra ställt gällande t.ex. utbud av livsåskådning som alternativ till religiös undervisning jämfört med Norge, men i Danmark måste man inte överhuvudtaget studera religion.

Efter Helgestad och lunch avslutades seminariet med slutord och gruppfoton. En av finländarna somnade efter lunchen på en slumpmässigt vald soffa på en helt annan våning i hotellet och vaknade precis innan det skulle tas gruppbilder.

Det finns fotobevis på att protun har lekt Norska Fotleken tillsammans med norrmän.

Tack Humanistisk Ungdom för ett fint och intressant seminarium, hoppas samarbetet med

Protu utvecklas ytterligare!

Blåbärssaften som Finnair bjuder på är jättegod.

Svenskagruppen lever listigt.